Herregud, jag kan inte sluta tänka på en hemsk händelse som min vän Liz berättade för mig och Julia i påskas.
Den handlade om en av Liz nära vänner.
Okej, vi gör såhär. Vi säger att den här tjejen då (Liz nära vän) heter Sara.
Sara hade en allra bästavän som hon var sjukt jävla nära med, det var hon av alla liksom. Hon får heta Ellen.
Ellen hade ett helt galet liv. Hon hade blivit våldtagen av sin pappa och misshandlad och grejer, men hon visade aldrig sin svaga sida utan var tydligen alltid glad. Enligt Sara var Ellen den starkaste personen i världen.
Båda dom här tjejerna är 96:or. Och Ellen, hon var gravid. Hon blev gravid på en fest hon va på, och hon födde barnet. Helt sjukt, 96a och hade ett barn.

En dag, när Ellen gick med barnvagnen på gatan troligtvis påväg hem, jag har ingen aning. Det jag vet va att Ellen pratade i telefon med Sara. Ellen ska gå över gatan och eftersom hon har barnvagn och grejer så säger hon till Sara att hon måste lägga på och ringer upp om 5 minuter. "Jag ska bara gå över gatan".

När Ellen inte ringde på ett tag började Sara bli orolig. Fattar jag, det skulle jag också blivit. Jag tror alla som läser det här fattar vad som har hänt med Ellen. När hon skulle gå över gatan blev hon påkörd. Hon blev överkörd och dog tillsammans med hennes barn. Även fast jag inte känner den här tjejen så kan jag sitta och gråta över den här händelsen. Jag kan inte beskriva med ord hur synd jag tycker om henne och speciellt Sara. Tänk att höra sin allra bästavän säga att den ska ringa upp, och det är det sista ordet man får höra från sin vän. En vän som aldrig mer skulle komma tillbaka. Usch, jag vill inte ens tänka på det.

Därför, pågrund av den här händelsen på mitt landställe så tänker jag verkligen; hur stört jävla mycket man ska ta tillvara på sina vänner. "Man fattar inte vad man har haft tills man förlorar det" Eller? Så asså påriktigt. Ta tillvara på de riktigt nära och fina bästavänner ni har. För man ska inte ta förgivet att man lever föralltid. Det låter hemskt, men någongång KAN något liknande hända en själv, och då är det försent.

Tänk på det.